|
|
||||||||
Inledning Svenska kyrkans gudstjänstliv Gudstjänstens öppenhet och tillgänglighet Huvudguds- tjänster Huvudguds tjänster skall firas Gudstjänstplan Beslut om psalmer och andra församlingssånger Kollekter Vem som får leda en gudstjänst Förberedelse och uppföljning av kyrkliga handlingar Samråd när gudstjänst firas i någon annan församling Gudstjänst i något annat kristet trossamfund |
17 kap. Gudstjänstliv Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten. Kyrkans dag för huvudgudstjänster är söndagen, eftersom Jesus Kristus uppstod på söndagen, Herrens dag. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift. Alla i församlingen är kallade att delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma mötet med Gud. Kyrkorådet och kyrkoherden har gemensamt ansvar för gudstjänstlivets utformning och utveckling. Prästen, kyrkomusikern, kyrkovärdarna och den gudstjänstfirande församlingen gestaltar tillsammans varje enskild gudstjänst. I gudstjänsten får tron näring genom förkunnelsen av evangeliet, firandet av den heliga måltiden och gemenskapen i bön och lovsång. De som firar gudstjänst sänds ut för att i vardagen vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar, till mission och diakoni. 17 kap. 1 § I församlingen skall gudstjänst firas i form av huvudgudstjänster, kyrkliga handlingar och andra gemensamma gudstjänster. 17 kap. 2 § Svenska kyrkans gudstjänster är öppna för alla. Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att i sin församling bli delaktig av de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning enligt vad som föreskrivs i denna kyrkoordning. Bestämmelser om möjligheterna att i en annan församling bli delaktig av kyrkliga handlingar finns i 42 kap. 17 kap. 3 § I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar. Finns det särskilda skäl får domkapitlet på begäran av en församling i församlingsinstruktionen besluta om undantag från bestämmelserna i första stycket. I ett sådant beslut skall domkapitlet ange vad som i stället skall gälla i fråga om församlingens gudstjänstliv. Om beslutet gäller enstaka tillfällen behöver det inte finnas i församlingsinstruktionen. (SvKB 2005:6) 17 kap. 4 § 1. enligt någon av de ordningar för huvudgudstjänster som finns i Den svenska kyrkohandboken, eller 2. som gudstjänst med biskops-, präst- eller diakonvigning, sändning, mottagande av kyrkoherde eller kyrkoinvigning. I 18 kap. 6 § finns bestämmelser om möjligheterna att använda annan gudstjänstordning och annan musik än den som ingår i Den svenska kyrkohandboken. 17 kap. 5 § Domkapitlet får besluta om det minsta antal huvudgudstjänster med nattvard som skall firas i varje församling under ett kyrkoår. 17 kap. 6 § Kyrkorådet i en församling får efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker besluta vilka i Den svenska kyrkohandboken angivna former av huvudgudstjänst som utöver högmässa skall användas i församlingen. 17 kap. 7 § En gudstjänst tillsammans med en församling i ett annat kristet trossamfund får firas som huvudgudstjänst om kyrkorådet medger det. Innan kyrkorådet fattar ett sådant beslut skall det samråda med församlingens präster och kyrkomusiker och inhämta tillstånd från domkapitlet. 17 kap. 8 § Kyrkoherden beslutar efter samråd med församlingens kyrkoråd, präster och kyrkomusiker om huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning. Den präst som leder gudstjänsten beslutar vilka av kyrkohandbokens alternativa moment som skall användas. 17 kap. 9 § Kyrkoherden fastställer efter samråd med församlingens kyrkoråd, präster och kyrkomusiker en plan för församlingens gudstjänster. Vid oenighet mellan kyrkorådet och kyrkoherden om gudstjänstplanen får ärendet föras till domkapitlet för beslut. 17 kap. 10 § Den präst som leder en gudstjänst beslutar efter samråd med den tjänstgörande kyrkomusikern vilka psalmer eller andra församlingssånger som skall användas. 17 kap. 11 § I gudstjänsten får kollekt tas upp till Svenska kyrkans verksamhet eller till någon annan verksamhet som det är angeläget för Svenska kyrkan att stödja. Vid varje huvudgudstjänst skall en kollekt tas upp om inte särskilda skäl talar mot detta. Vid övriga församlingsgudstjänster får kollekt tas upp enligt bestämmelserna i 43 kap. 17 kap. 12 § Församlingens gemensamma gudstjänster skall ledas av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. Bestämmelser om att någon annan än en präst kan leda församlingens gemensamma gudstjänster finns i 13 och 14 §§. 17 kap. 13 § Biskopen får ge tillstånd åt någon som är döpt och tillhör Svenska kyrkan att predika vid och leda de gemensamma gudstjänsterna i vissa eller alla församlingar i stiftet. Ett sådant tillstånd får ges åt den som 1. utbildas till präst, eller 2. har rekommenderats av en kyrkoherde. Biskopens tillstånd får inte avse sakramentsförvaltningen eller att leda de kyrkliga handlingarna. 17 kap. 14 § Kyrkoherden får ge tillstånd åt någon som är döpt och tillhör eller är anställd för en församling i pastoratet att predika och leda gudstjänsten vid en viss eller vissa av de gemensamma gudstjänsterna i någon av pastoratets församlingar. Ett sådant tillstånd får inte ges om frågan har prövats av biskopen enligt 13 § första stycket och biskopen har vägrat tillstånd. Kyrkoherden skall för varje år anmäla till biskopen vilka som fått ett sådant tillstånd och vilka gudstjänster det har gällt. Kyrkoherdens tillstånd får inte avse sakramentsförvaltningen eller att leda de kyrkliga handlingarna. 17 kap. 15 § Dop, konfirmation, vigsel och begravning skall föregås av samtal mellan den präst som skall leda gudstjänsten och dem som närmast berörs. Kyrkoherden har ansvar för att det erbjuds möjligheter till fortsatt kontakt med församlingen efter den kyrkliga handlingen. 17 kap. 16 § En präst som skall leda en gudstjänst i en annan församling än den där han eller hon är anställd bör samråda med kyrkoherden i den församling där gudstjänsten skall äga rum innan den firas. 17 kap. 17 § En präst i Svenska kyrkan får leda gudstjänster och kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller i någon annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller i en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med. |
 |
|
|
||
| Ur KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN — med kommentarer och angränsande lagstiftning Författare: Gunnar Edqvist , Lars Friedner, Maria Lundqvist Norling, Patrik Tibbling Utvalet av återgivna lagrum avser direktvalt kyrkoråd, i ett enförsamlingspastorat, vilket ingår i en flerpastoratssamfällighet, eftersom detta är vad som gäller för Norrköpings S:t Olai församling. |