Övergripande uppgifter
Särskilda uppgifter
Kyrkorådet
|
FÖRSAMLINGEN
Kyrkorådets uppgifter
4 kap 5 §
Kyrkorådets grundläggande uppgifter framgår av 2 kap. 5 §.
4 kap 6 §
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning.
Kyrkorådet skall också göra de framställningar som behövs till kyrkofullmäktige, kyrkostämmaoch nämnder liksom till andra kyrkliga organ samt statliga och kommunala myndigheter.
4 kap 7 §
Kyrkorådet skall
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman, 
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och själv förvalta kyrkans och församlingens egendom om detta inte skall skötas av någon annan, och
3. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan.
Ett direktvalt kyrkoråd skall även besluta i ärenden som gäller mål och riktlinjer för verksamheten i församlingen.
Ett kyrkoråd inom en samfällighet skall dessutom
1. bereda och yttra sig i ärenden som särskilt angår församlingen och som skall handläggas av samfällda kyrkofullmäktige,
2. disponera de anslag som kyrkonämnden har uppdragit åt kyrkorådet, och
3. verkställa de beslut som kyrkonämnden har uppdragit åt kyrkorådet.
4 kap 8 §
Kyrkorådet skall handlägga vissa ärenden enligt särskilda bestämmelser i kyrkoordningen.
När det behövs för att kyrkorådet skall kunna fullgöra sina uppgifter får rådet begära in yttranden och upplysningar från nämnder och anställda i församlingen.
__________
Kommentarerna:
Av 2 kap. 5 § tredje stycket framgår att kyrkorådet leder och samordnar församlingens förvaltning och har tillsyn över nämndernas verksamhet. Bestämmelserna om kyrkorådets uppgifter i detta kapitel är en konsekvens av denna lednings- och samordningsfunktion.
Bestämmelserna i 6 § anger vissa övergripande uppgifter som ankommer på kyrkorådet i egenskap av församlingens ledande ekonomiska och administrativa organ.
I 7 § första stycket finns tre punkter angivet vad som närmare åligger kyrkorådet som styrelse.
Punkt 1 är en konsekvens av beredningstvånget i 3 kap. 25 §. Kyrkorådet får som styrelse inte förbigås vid beredningen av fullmäktiges ärenden. Om kyrkorådet inte själv berett ett ärende föreligger en skyldighet för rådet att i varje fall avge yttrande i ärendet innan fullmäktige fattar beslut.
Av punkt 2 framgår kyrkorådets uppgift som församlingens förvaltande organ. Ansvaret för den ekonomiska förvaltningen styrs såväl av de inomkyrkliga bestämmelserna i 47 kap. kyrkoordningen som av allmän lagstiftning i form av bokföringslag och årsredovisningslag. Även ansvaret för förvaltning av egendomen, såväl fast som lös, ligger på kyrkorådet. Om särskild nämnd enligt 25 § detta kapitel inrättats kan dock kyrkofullmäktige ha uppdragit fastighetsförvaltningen, helt eller delvis, åt sådan nämnd.
Kyrkorådet är församlingens verkställande organ. Detta framgår av punkten 3. I den mån nämnd finns inrättad brukar vanligtvis nämnden ges ansvaret för verkställigheten inom det egna kompetensområdet.
I kyrkolagen fanns i motsvarande bestämmelse uppräknat vissa ytterligare uppgifter som ålåg kyrkorådet att svara för. Det gällde dels uppgiften att ha hand om informationsverksamheten, dels också att verka för förenklingar i verksamheten i syfte att underlätta enskildas kontakter med församlingen. I kyrkoordningen finns ingen motsvarighet till detta. Det betyder dock inte att dessa uppgifter är oväsentliga. Anledningen till att ed inte togs med i kyrkoordningen var istället att uppgifterna ansågs så självklara att de inte uttryckligen behövde anges (CsSkr 1999:3 s. 2–93).
Beslut om mål och riktlinjer för verksamheten skall enligt 3 kap. 6 § ligga på kyrkostämman. I församlingar som saknar dessa beslutsorgan finns i stället ett direktvalt kyrkoråd. I 7 § andra stycket har därför klargjorts att det ankommer på det direktvalda kyrkorådet i dessa församlingar att besluta om mål och riktlinjer. Om offentlighet vid sådana sammanträden, se 21 § i detta kapitel.
I 7 § tredje stycket finns en bestämmelse som har till syfte att ge kyrkorådet i en församling som ingår i en samfällighet ett större inflytande över församlingens egen verksamhet.
Punkten 1 är kopplad till vad som anges i 3 kap. 56 § punkterna 5 och 6 om församlingskyrkorådens rätt att väcka ärenden och yttra sig i ärenden som skall avgöras av samfällda kyrkofullmäktige.
Punkten 2 klargör församlingskyrkorådens ansvar när det gäller dispositionen av anslag enligt 4 kap. 31 § första stycket. Fjärde stycket i nämnda paragraf ger kyrkonämnden rätt att uppdra verkställighetsåtgärder åt ett församlingskyrkoråd. Att detta också blir en del av kyrkorådets uppgifter framgår av punkten 3.
Utöver bestämmelserna i detta kapitel om kyrkorådets uppgifter finns ett antal övriga bestämmelser i kyrkoordningen som utpekar kyrkorådet som beslutsorgan i vissa frågor. Särskilt kan nämnas kyrkorådets befogenheter vad gäller
- gudstjänstlivet i 17 kap.,
- medgivande till ekumeniskt nattvardsfirande i 20 kap. 6 §,
- beslut om upplåtelse av kyrka i 41 kap. 4 §,
- beslut om församlingskollekt i 43 kap. 6 §
- upprättande av budgetförslag i 47 kap. 6 § samt
- godkännande av församlingsinstruktionen i 57 kap. 6 §.
I 8 § första stycket i detta kapitel har intagits en bestämmelse som klargör kyrkorådets ansvar för sådana ärenden.
Som framgår av bestämmelserrna i 2 kap. 5 § andra stycket är kyrkorådet församlingens centrala organ för ledning och samordning av verksamheten med en tillsynsskyldighet över eventuella andra nämnders verksamhet. För att kunna fullgöra denna uppgift måste kyrkorådet kunna begära in de yttranden och uppgifter som behövs. En bestämmelse om detta har tagits in i 8 § andra stycket. Det är en självklarhet att kyrkorådet får begära in yttranden och upplysningar från anställda. Denna rätt har naturligtvis kyrkorådet redan som organ för arbetsgivaren. Mot den bakgrunden synes bestämmelsen såvitt gäller de anställda överflödig.
I kyrkolagen fanns ett antal bestämmelser som relativt utförligt reglerade villkoren och förutsättningarna för kyrkorådets rätt att delegera beslutanderätt. Bestämmelserna hade sin grund i att de dåvarande kyrkokommunerna hade en offentligrättslig ställning, och utgångspunkten för delegationsbestämmelserna var regleringen i kommunallagen.
I kyrkoordningen finns inga motsvarande bestämmelser. Motivet till detta är främst ansvarsfrågan. I kyrkoordningsskrivelsen till 1999 ärs kyrkomöte anfördes följande om detta:
|
Kyrkorådet är församlingens styrelse och har som sådan ansvaret för förvaltning och verkställighet. detta ansvar kan kyrkorådet inte frånta sig genim att flytta över detta på någon annan. Redan den nu gällande rättsliga regleringen av kyrkorådets delegationsrätt innebär att det enda som kan flyttas över till någon annan är själva beslutanderätten. Ansvaret, både det revisionsrättsliga och det juridiska, ligger alltid kvar på den som har beslutat om delegation. Det är bl.a. därför som kyrkofullmäktiges beslut i frågan om ansvarsfrihet enbart riktar sig till kyrkorådet som helhet och inte också till den eller de delegater som kyrkorådet kan ha uppdragit beslutanderätt åt.
Mot denna bakgrund framstår det som obehövligt att i kyrkoordningen införa bestämmelser om vilka regler som skall gälla för delegation från kyrkorådet. Detta skall dock inte tolkas så att möjligheterna att delegera tas bort. Tvärtom kommer kyrkorådet att få större frihet att själv bestämma om villkoren och förutsättningarna för delegation. Nuvarande begränsningar bl.a. vad gäller vidaredelegation och s.k. blandad delegation har på sina håll försvårat tillskapandet av lämpliga och ändamålsenliga beslutsformer. En avreglering ökar möjligheten till flexibilitet i organisationen och till att finna lokalt anpassade lösningar. Den ökar också möjligheterna för församlingarna att utveckla och förbätra ett distriktvis bedrivet församlingsarbete.
|
En väl fungerande organisation förutsätter att beslutanderätten inte samlas centralt på ett enda organ. Genom att sprida beslutanderätten till den eller dem som har bästa möjligheterna att överblicka konsekvenserna av ett beslut, får man en mindre tungrodd administrativ apparat och en snabbare och enklare beslutsomgång. En väl genomtänkt och lokalt anpassad delegationsordning som beslutas av kyrkorådet kan bidra till detta. Svenska kyrkans Församlingsförbund har i ett FörbundsInfo nr 16/2001 tillhandahållit ett hjälpmedel för detta ändamål.
På ett område finns dock en särskild regel om delegation i kyrkoordningen. Det gäller beslut om upplåtelse av kyrka enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §.
2 kap 5 §
Kyrkorådet är församlingens styrelse.
Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.
Kyrkorådet leder och samordnar församlingens förvaltning och har tillsyn över nämndernas verksmhet.
__________
Kommentarerna:
Bestämmelserna i 5 och 6 §§ är grundläggande i kyrkoordningen genom att de beskriver det gemensamma uppdraget och ansvarsfördelningen i församlingen. De ger en helhetsbild av den roll som kyrkorådet respektive kyrkoherden har. Denna organisatoriska grundprincip i Svenska kyrkan har tidigare betecknats som den s.k. dubbla ansvarslinjens princip, men den har i kyrkoordningen fått en delvis förändrad innebörd. I kyrkoordningen läggs tonvikten mer på det som förenar, d.v.s. det gemensamma uppdraget att föra ut evangelium, än på de olika former av ansvar som finns mellan förtroendevalda och de som innehar kyrkans vigningstjänst. I inledningstexten till andra avdelningen finns i de två sista styckena en mer utförlig beskrivning av denna princip.
I 5 § första och andra stycket klargörs att kyrkorådet är församlingens styrelse samt vad som är de grundläggande uppgifterna. Styrelsefunktionen innebär att det är kyrkorådet som rättsligt sett företräder den juridiska personen församlingen. Detta gäller såväl inför domstol och andra myndigheter som gentemot utomstående tredje man. Detta är skälet till att den registrering som skall ske enligt 8 § i lagen (1998:1593) om trossamfund också skall omfatta de personer som ingår i styrelsen. Se kommentarerna till bestämmelsen. En närmare beskrivning av de uppgifter som åligger kyrkorådet som styrelse finns i 4 kap. 6–8 §§.
Kyrkorådets primära funktion, d.v.s. omsorg om församlingslivet och ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd, innebär ett ansvar för församlingens andliga liv. Kyrkoherden är enligt 4 kap. 9 § ledamot i kyrkorådet och har i denna sin egenskap ett ansvar som han eller hon delar med ledamöterna.
De uppgifter som beskrivs i tredje stycket är en konsekvens av kyrkorådets styrelsefunktion. I kyrkolagen fanns motsvarande beskrivning och i kommunallagen har kommunstyrelsens övergripande uppgift formulerats i huvudsak på samma sätt. Vad gäller ledningsfunktionen handlar det sålunda om allmänna förvaltningsfrågor såsom ekonomi, organisation och administration. Den som är utsedd att vara arbetsledare inom detta område är direkt underställd kyrkorådet. Det är kyrkorådet som tar som tar ställning till var ledningsansvaret för förvaltningsfrågorna skall ligga. Det kan läggas på kyrkoherden men även på en annan anställd, exempelvis kanslichef eller motsvarande.
Kyrkorådet som församlingens styrelse har även tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Med nämnder avses i bestämmelsen sådana nämnder som anges i 4 kap. 25 §, d.v.s. dels frivilliga nämnder, exempelvis kyrkogårdsnämnd, dels också den obligatoriska valnämnden. Särskilda nämnder vid sidan av kyrkorådet förekommer ytterst sällan i församlingar som ingår i samfälligheter. Däremot brukar, utöver den obligatoriska valnämnden, sådana finnas i relativt stor utsträckning i större församlingar med egen utdebiteringsrätt. Bestämmelsen om det särskilda tillsynsansvaret över nämnder torde därmed endast undantagsvis bli aktuell i församlingar som ingår i en samfällighet.
I kommentarerna till 4 kap. 6 och 7 §§ framgår närmare innebörden av tillsynsfunktionen.
|
4 kap. 5 §
4 kap. 6 §
4 kap. 7 §
4 kap. 8 §
Kommentarer
2 kap. 5 §
Kommentarer
|
|
Ur KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN
— med kommentarer och angränsande lagstiftning
Författare: Gunnar Edqvist , Lars Friedner, Maria Lundqvist Norling, Patrik Tibbling
Utvalet av återgivna lagrum avser direktvalt kyrkoråd, i ett enförsamlingspastorat, vilket ingår i en flerpastoratssamfällighet, eftersom detta är vad som gäller för Norrköpings S:t Olai församling. |
|
