För val till församlingens kyrkoråd
MED DITT STÖD VILL VI KANDIDATER OM OSS
Valresultat
Våra kandidater
Församlingsgränser
Kyrkoval vart fjärde år
LÄNKAR
Stiftsfullmäktige i Linköpings stift
Kyrkomötes delegater från Linköpings stift
S:t Olai församling
Linköpings stift
Stiftsgården Vårdnäs
Svenska kyrkan
Sök stift
Sök församling
Kyrkoordningen
Kyrkans Tidning
Svensk Pastoraltidskrift
Bibeln.se


Proportionellt valsätt

Som framgår av kommentarerna till 1§ i detta kapitel är det vanligt att nomineringsgrupperna i enighet som underlag för ett majoritetsval räknar fram vad som skulle bli resultatet vid ett proportionellt val och sedan genomför valet med acklamation. Det mer omständliga förfarandet som det innebär att genomföra ett proportionellt val tillgrips därför relativt sällan.

39 kap 3 §

Bestämmelserna i 4-18 §§ om möjlighet till proportionellt valsätt gäller val där följande väljer:
1. kyrkofullmäktige
2. direktvalt kyrkoråd
3. kyrkostämma
4. samfälda kyrkofullmäktige
5. indelningsdelegerade
6. stiftsfullmäktige
7. kyrkorådet eller någon nämnd i en församling
8. kyrkonämnden eller någon nämnd i en samfällighet
9. stiftsstyrelsen
10. kyrkomötet
__________

Kommentar:
I 3 § anges de beslutande och verkställande organ vars val får genomföras med proportionellt valsätt. Bestämmelserna om proportionellt val gäller alla val som de uppräknade organen genomför. Det behöver inte vara fråga om val till sådana organ som finns reglerade i kyrkoordningen utan kan gälla val av t ex ett arbetsutskott. För organ som inte finns uppräknade i 3 § gäller enligt 1 § vid indirekta val de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande enligt kyrkoordningen. Det innebär att utgången bestäms av relativ majoritet. Det kan noteras att t ex nämnder i stiften, till skillnad från nämnder i församlingar och samfälligheter, inte finns med i uppräkningen i 3 §. Genom beslut av 2004 års kyrkomöte infördes även indelningsdelegerade i förteckningen.

För vissa val finns särskilda valbarhetsvillkor. Det gäller t ex den ladamot i domkapitlet som stiftsfullmäktige väljer och som skall vara eller ha varit ordinarie domare, se 9 kap 1-2 §§, och den revisor som skall vara auktoriserad eller godkänd, se bl a 48 kap 1 §. Skall det göras ett proportionellt val i ett sådant fall blir det nödvändigt att dela upp valet i olika moment så att de ledamöter som skall uppfylla de särskilda valbarhetsvillkoren väljs för sig. Med hänsyn till att det är enstaka personer som skall väljas och att det krävs en särskild beredning för att få fram valbara kandidater torde det inte vara aktuellt att i de tre nämnda fallen tillgripa proportionella val. Vad gäller en auktoriserad eller godkänd revisor kompliceras saken ytterligare av kravet på upphandlingsförfarande (se kommentaren till 48 kap 1 §).




39 kap 4 §

Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.

Om kvoten är ett decimaltal skall den avrundas till närmst högre tal.
__________

Kommentar:
Avsikten med det proportionella valsättet är, som framgår av namnet, att samma förhållande mellan olika gruppers storlek skall finnas i det valda organet som i det väljande organet. Ett proportionellt val kan också avse en grupp personer utan att det är fråga om ett särskilt organ av det slag som t ex kyrkorådet eller stiftsstyrelsen utgör. Proportionellt valsätt kan alltså användas när stiftsfullmäktige väljer ledamöter i domkapitlet eller när kyrkorådet utser kyrkvärdar. Proportionellt valsätt enligt bestämmelserna i de följande paragraferna skall tillämpas vid alla val hos de i 3 § uppräknade organen om förutsättningarna i 4 § är uppfyllda. Det bör noteras att det i 4 kap 15 § sägs att det inte skall ske något fyllnadsval om en vald ledamot i kyrkorådet som avgår under tjänstgöringstiden har utsetts vid ett proportionellt val. Då inträder i stället en ersättare enligt den turordning som har bestämts för ersättarna. Genom hänvisningsbestämmelser gäller det som sägs i 4 kap 15 § även kyrkonämnden och stiftstyrelsen, nämnder i församlingar, samfälligheter och stift samt Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och nämnder på den nationella nivån.

I första stycket anges när ett val skall genomföras med hjälp av det proportionella valsättet. Hur många som måste stå bakom en begäran om att ett val skall vara proportionellt beror på hur många de närvarande ledamöterna är och på hur många som skall väljas. När antalet ledamöter räknas måste också tjänstgörande ersättare räknas in.

Följande formel gäller för att beräkna hur många väljande som behövs för att genomdriva att ett val skall ge proportionellt:

Närvarande ledamöter        
Antal som skall väljas + 1		 = Antal väljande som krävs för beslut om proportionellt val

Om t ex ett kyrkofullmäktige med 27 närvarande ledamöter skall välja 8 ledamöter i ett kyrkoråd görs beräkningen på följande sätt:

 27   = 3
8+1

Om i detta fall minst tre av dem som skall delta i valet begär att valet skall genomföras med proportionellt valsätt så skall detta göras.

Av andra stycket framgår att om divisionen resulterar i ett decimaltal skall detta alltid avrundas till närmast högre heltal. – – –


Egen kommentarer:
Eftersom S:t Olai kyrkoråd har 11 ledamöter får vi följande räkneexempel:
        11         
1 + 1		 = 5,5 upphöjs till 6
        11         
2 + 1		 = 3,66 upphöjs till 4
        11         
3 + 1		 = 2,75 upphöjs till 3
        11         
4 + 1		 = 2,2 upphöjs till 3
        11         
5 + 1		 = 1,83 upphöjs till 2
        11         
6 + 1		 = 1,57 upphöjs till 2


Om i detta fall minst sex/fyra/tre av dem som ska delta i valet begär att valet skall genomföras med proportionellt valsätt så skall detta göras.

(ytterligare exempel) – – – Beslut om att genomföra ett proportionellt val kan enligt praxis fattas med acklamation. I det fallet behöver ordföranden inte närmare pröva hur många som står bakom begäran. En begäran om proportionellt val får dock inte avslås utan att det har prövats om tillräckligt många stöder den.

Det antal väljare som krävs för att en begäran om proportionellt valsätt skall bifallas motsvarar det antal som behövs för att säkert få ett mandat vid valet. Det kan dock vara möjligt att en grupp skulle kunna få ett mandat vid lottning om sista mandatet utan att ha tillräckligt många ledamöter för att kunna grnomdriva att valet sker med proportionellt valsätt.

När det i 4 § första stycket sägs att antalet närvarande ledamöter delas med "det antal personer som valet avser" bör detta gälla de ordinarie ledamöter som skall väljas. Det framgår av 15 § i detta kapitel att val av ledamöter och ersättare kan ske i ett sammanhang. Om så sker skall ändå sammanräkningen börja om med utgångspunkt i varje grupps röster när ersättarplatserna fördelas mellan valsedelsgrupperna. Se vidare om detta i kommentaren till 15 §. Om beräkningen av antalet som behöver begära proportionellt val görs utifrån det totala antal som skall väljas när ledamöter och ersättare väljs i ett sammanhang frångås syftet med bestämmelserna i 4 §. Det skulle inte heller stämma överens med det sätt på vilket ersättarplatserna fördelas. I de båda tidigare nämnda räkneexemplen skulle det räcka att två väljande begär proportionellt val trots att en grupp på två personer inte kan förväntas få någon plats vid ett proportionellt val.

Det framgår av 12 § att det kan genomföras ett val med proportionellt valsätt även om endast en person skall väljas. Se vidare om detta i kommentaren till 12 §. Bestämmelserna i 4 § medför att det krävs en majoritet av de väljande för att genomdriva ett proportionellt val som avser en plats.



Förfarandet vid proportionella val

Kyrkoordningens bestämmelser om proportionella val bygger på 47 kap kyrkolagen (1992:300) om proportionellt valsätt vid kyrkliga val. De motsvarar också i huvudsak föreskrifterna i lagen (1992:339) om proportinellt valstt.

Det finns inga särskilda bestämmelser om ansvaret för genomförande av ett proportionellt val. Det följer av ordförandens allmänna uppgift att leda ett sammanträde att han eller hon också har ansvar för att ett proportionellt valsätt genomförs på et korrekt sätt. Enligt 47 kap 3 § kyrkolagen liksom enligt föreskrifter i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer att biträda ordföranden med valet. Motsvarande bestämmelser finns inte i kyrkoordningen. Det får då anses ankomma på ordföranden att utse personer som hjälper till vid valförrättningen.

Innebörden i flera av bestämmelserna om proportionellt valsätt belyses genom exempel N som redovisas i tio tabeller, N1–N10.



39 kap 5 §

Proportionella val skall ske med slutna sedlar.

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.

På valsedlarna skall det finnas en gruppbenämning. Denna skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp av de väljande eller för en viss meningsriktning.

Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Varje person anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.
__________

Kommentar:

Av första stycket framgår att proportionella val, i likhet med alla val när omröstning har begärts, skall ske med slutna sedlar. För att det verkligen skall kunna vara ett slutet val måste alla valsedlar till det yttre se likadana ut. Att det skall vara på det sättet sägs i andra stycket. Det faller på ordförandens ansvar att närmare ange hur valsedlarna skall vara utformade och att se till att alla väljande får valsedlar som uppfyller angivna krav.

Ett proportionellt val innebär alltid, även om det syftar till att utse enskilda personer, att röstningen avser en viss grupps kandidater. Det sägs i tredje stycket att det på en valsedel skall skrivas benämningen på en grupp. Det framgår av 6 § att detta är ett krav för att valsedeln skall vara giltig. Det kan vara fråga om en av de nomineringsgrupper som deltar i de direkta valen men det kan också vara en annan gruppering, t ex en samverkan mellan olika nomineringsgrupper eller en för det aktuella valet bildad grupp av ledamöter med gemensamma uppfattningar i vissa frågor. Gruppens namn skall bestå av ett eller flera ord. Uttrycket "gruppbenämning" har använts i tredje stycket för att undvika förväxling med den "gruppbeteckning" som ingår i bestämmelserna om direkta val i 38 kap.

I fjärde stycket står vad som gäller när det finns flera namn på en valsedel, vilket vanligen är fallet. Namnen skall skrivas under varandra och med ett ordningsnummer för varje namn. Vidare skall det klart framgå vem som avses. Detta torde i regel inte vålla några problem vid indirekta val med ett relativt begränsat antal väljande och där det i regel är allmänt känt vilka personer som finns som kandidater. Det kan dock finnas flera kandidater med precis samma namn eller det kan av någon annan anledning uppstå tvekan om vem som avses om enbart det vanliga namnet anges. Då behöver det ske ett förtydligande t ex med hjälp av ett andra förnamn, titel eller liknande.


39 kap 3 §
39 kap 4 §
39 kap 5 §





















































39 kap 3 §
39 kap 4 §
39 kap 5 §




































































































































39 kap 3 §
39 kap 4 §
39 kap 5 §
Ur KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN
— med kommentarer och angränsande lagstiftning

Författare: Gunnar Edqvist , Lars Friedner, Maria Lundqvist Norling, Patrik Tibbling

Utvalet av återgivna lagrum avser direktvalt kyrkoråd, i ett enförsamlingspastorat, vilket ingår i en flerpastoratssamfällighet, eftersom detta är vad som gäller för Norrköpings S:t Olai församling.