För val till församlingens kyrkoråd
MED DITT STÖD VILL VI FÖRTROENDEVALDA OM OSS
Valresultat
Våra kandidater
Församlingsgränser
Kyrkoval vart fjärde år
LÄNKAR
Stiftsfullmäktige i Linköpings stift

Kyrkomötes delegater från Linköpings stift

S:t Olai församling
Linköpings stift
Stiftsgården Vårdnäs
Svenska kyrkan
Sök stift
Sök församling
Kyrkoordningen
Kyrkans Tidning
Svensk Pastoraltidskrift
Bibeln.se

S:t Olai församling





A l l m ä n t

Sankt Olai kyrka ligger i centrala Norrköping och är den gamla stadskyrkan. På denna plats har sedan medeltiden funnits en kyrka. Den nuvarande kyrkobyggnaden är uppförd 1767 och står på samma grund som 1627 års kyrka. Interiören präglas av stram enkelhet.

År 1800 kröntes Gustav IV i S:t Olai kyrka.

Kyrkobyggnaden omges av den gamla kyrkogården. Den har inte använts på länge och kallas numera Olaiparken.




Kyrktornet är byggt 1750 och på grund av markförhållandena fristående. Av Norrköpingsborna kallas det ofta Stadstornet. Tornet står vid Drottninggatan omgivet av två stenbodar som kallas "galoscher”.

Skolgatan 12, Olaigården till vänster och expeditionen till höger.



Församlingshemmet Olaigården och expeditionen finns intill kyrkan, vid Skolgatan.




S i g i l l e t

Sankt Olai församlings sigill har anor från 1300-talet.

Det visar S:t Olof sittande på en tronstol, hållande en stridsyxa, lik yxan på kyrktornet — symbol för den yxa med vilken han mördades — och ett riksäpple.

S:t Olai församlings skyddshelgon Sankt Olof är den norske kung Olav Haraldsson som mördades utanför Trondheim år 1030. När Norrköping 1384 blev stad, blev Sankt Olof även staden skyddspatron — ”Gullolle”.

Församlingens sigill utgår från Norrköpings äldsta bevarade sigill från privilegiebrevet 1384. Hovheraldikern och kyrkokonstnären Bengt Olof Kälde har på beställning nyritat sigillet. Det har då fått en spetsoval form, vilket är gängse för kyrkliga vapen. Korset upptill är också hämtat från det äldsta stadssigillet för Norrköping. Korset är fliktigt i nedkant och blir då också en symbol för den Helige Ande.

Sigillets färger är ett gyllene (gult) fält med en blåklädd S:t Olof, med gloria och röd krona, sittande på en röd tronstol, hållande blå yxa och riksäpple. Församlingens vapen i sigillets nedkant visar i ett gyllene fält en blå stridsyxa, på vilken en röd krona är uppspetsad.



O r g a n i s a t i o n

S:t Olai församling är ett enförsamlingspastorat. Pastoratet utgör tjänstgöringsområde för en kyrkoherde.

I varje församling skall det som församlingens styrelse finnas ett kyrkoråd. S:t Olai församling har ett direktvalt kyrkoråd, vilket innebär att kyrkorådet väljs vid allmänna val.

S:t Olai församling ingår tillsammans med 18 andra församlingar i en samfällighet och har därför ett gemensamt kyrkofullmäktige. Detta väljs vid allmänna val.

Kyrkofullmäktige väljer ledamöter till en kyrkonämnd.



Fotnot
Olav "den helige” Haraldsson, även kallad den digre (tjocke), c:a 995–1030, kung från 1016.

Redan som 12-åring drog han i härnad och vann snabbt ryktbarhet. 1015 återvände han till Norge under Erik Jarls frånvaro besegrade jarlarna Håkon och Sven och utropade sig till kung över hela riket.

Han hade låtit döpa sig i Rouen och organiserade nu kyrkan i Norge, samtidigt som han hävdade centralmaktens överhöghet över fylkenas stormän. Dessa sökte då hjälp hos då hjälp hos Knut den store av Danmark och England, och tillsammans fördrev de 1028 Olav från tronen. Med svensk hjälp försökte han återerövra sitt rike men stupade 1030 vid Stiklastad.

Kring Olavs verk och livsöde uppstod snabbt en helgonlegend. Han blev Norges skyddhelgon och dyrkades under medeltiden i hela Norden som Sankt Olof. Hans kult var främst knuten till Nidaros (Trondheims) domkyrka, där hans kvarlevor skall ha blivit skrinlagda.

Källa: Bra Böckers lexikon